Det är liksom ”rätt” att vilja utvecklas, att söka nya utmaningar och att sträva efter förändring. Att bara vara kvar och vara nöjd är inte riktigt lika ”rätt”, eller? För hur ska man då bidra till samtalet på lunchen på jobbet? När man inte börjat med någon ny träningsform, någon ny diet, ny kurs, nya vanor eller försök att förbättra livspusslet. Men du, det är helt okej att inte jobba med förbättring!
Det är helt sant att vi alla har våra svaga sidor. Vi erkänner ibland att ”jag har väl också saker att jobba med” och menar att vi vill försöka bli bättre på det vi är dåliga på, stärka de där svagheterna, utvecklas och komma vidare. Vi blir ofta matade i det tänket; strävan efter att bli bättre. På våra medarbetarsamtal på jobbet till exempel; Vi vill bli bättre på att ta plats, möta kunder, driva projekt, hantera konflikter… Och vårt mindset ligger också ofta där om vi är träningsfrälsta; vi vill bli starkare, snabbare, mer hållbara och vi tänker kanske att vi behöver köra fler pass med fokus på rörlighet, bålstyrka eller vad vi nu upplever att vi saknar. Hemma behöver vi kanske bli mer ordningsamma, mindre lata, mer flexibla, piggare på morgnarna… Alltid finns det någon svag sida att förbättra, eller?
Att alltid sträva efter att bli bättre kan ibland hindra oss från att vara nöjda med det vi har.
Så idag vill jag slå ett slag för den svaga sidan! Det är inte fel att ha svaga sidor och du behöver inte alltid jobba med att förbättra dem. Det kan vara bra att känna till och erkänna dem, men du behöver faktiskt inte alltid förändra dem. Kanske finns det verkligen saker som du vill och känner att du behöver förändra, men just idag kan du faktiskt kosta på dig att bara vila i det du har – starkt som svagt. Du duger ju ändå, eller hur?!