Jag hör hur det skrapar och fräser inifrån grannen. De renoverar. Gör snyggt, nytt och får det fint. Jag ser bilder på facebook och Instragram hur trädgårdar växer, kakor bakas, nytt och gammalt fixas, blir till eller blir bättre och snyggare. Wow! tänker jag och blir lite smått avundsjuk. Jag vill ju också ha nytt och fräscht hemma, nya grejer, härliga växter och allt det fina ni har…
Jag hör hur det skrapar och fräser inifrån grannen. De renoverar. Gör snyggt, nytt och får det fint. Jag ser bilder på facebook och Instragram hur trädgårdar växer, kakor bakas, nytt och gammalt fixas, blir till eller blir bättre och snyggare. Wow! tänker jag och blir lite smått avundsjuk. Jag vill ju också ha nytt och fräscht hemma, nya grejer, härliga växter och allt det fina ni har…
Jag ser mig omkring och inser att vi åtminstone borde städa. Det är dammigt, inte bara i hörnen utan det är liksom lite mer än så. Vi borde också ha bytt sängkläder och kanske skulle vi ha sett till att göra en rejäl avtorkning av köksluckorna. Ni vet, alla de där fingeravtrycken runt handagen… Vi borde redan i mars ha planerat om krukväxterna och det var synd att det i år inte blev mer än en liten blomma på balkongen. Förra året odlade vi morötter, kryddor och hade två stora balkonglådor med blommor. På den ena köksbänken har två högar med brev och annan post växt upp och micron har inte fått sin utlovade nya möbel än. Varför har inget blivit gjort?!?
Sanningen är att vi har prioriterat annat. Vi har valt att lägga vår tid på andra saker. Vi har valt att fånga några finvädersdagar utomhus istället. Vi har valt att spela fotboll, att titta på när andra spelar fotboll och att vara ute i rörelse. Vi har valt löpning, cykel och kickbike. Vi har valt att träffa släkt, familj och vänner. Vi har valt att bygga lego, pappersflygplan och spela musik. Vi har valt att se och göra nya saker. Man skulle kunna säga att vi har varit lata, slappa och slöa, och det har vi nog också varit, men även det är ett val – en prioritering. Och det har varit värt det. För oss.
När vi prioriterar vissa saker prioriterar vi även bort andra. Vi har ett visst mått av tid och energi till vårt förfogande. Vi kan inte göra allt. Inte ens på semestern. Vi behöver sakta ner tempot och få låta saker ta tid. Det vi prioriterar bort behöver vi helt lägga åt sidan. Det är ingen mening att jag säger att jag prioriterat bort städningen om jag inte kan känna det. Att gå omkring med dåligt samvete över att ha prioriterat bort något gör att det ändå tar (för) stor plats.
Är det bortprioriterat så släpp det! Är det prioriterat så gör det!
En annan dag kommer vi att prioritera att städa. Kanske torkar vi köksluckor och planterar om blommor på samma gång, eller så blir det någon annan dag. Men till dess får vi stå ut med konsekvenserna av våra prioriteringar – och bortprioriteringar – och låta energin gå till det vi väljer här och nu. Både i tanke och känsla.
