”What if it works?!” Som jag skrev om i tidigare inlägg så försöker jag ändra mitt ”mindset” till att bli mer öppet för möjligheter och att våga ta chanser (risker???). Jag vill göra det i olika sammanhang för att lära känna, och även utvidga min box – utmana och tänja på mina gränser. Jag tror nämligen att det är utvecklande för mig. Men, det är inte alltid bekvämt, för det är ju som oftast skönast att göra det jag är van vid…
Uncategorized
Positivt fokus!
Som jag skrev i tidigare inlägg (länk här) så har jag en tanke om att utmana min egen ”box” lite mer just nu. Det är läge för det eftersom livet är i balans och jag vill ha lite utmaningar. Jag vill se vad som finns utanför de gränser jag har just nu och vad som händer om jag kliver över dem. Så jag ville utmana min svårighet i att vara nybörjare.
Inuti eller utanför boxen?
Vi brukar prata om att ”kliva utanför boxen”. Ibland pratar vi om ”komfortzonen” eller ”bekvämlighetszonen”. Vi menar då ofta att vi ska utmana det där förutsägbara, det trygga, det invanda. Ibland tänker vi kanske att det låter lite bättre att vara utanför boxen. Att vara i boxen är inte riktigt lika ”bra”. Den som vågar kliva utanför boxgränsernas ramarna är mer ”rätt” än den som håller sig innanför.
Ett nytt förhållningssätt till livet!
För ungefär ett år sedan var jag på väg mot mitt livs hittills största krasch. Jag hade inte riktigt pejl på att jag låg så nära gränsen. Jag hade en tuff period på jobbet med ”många bollar i luften”, högt ställda krav – både från mig själv och andra, intensiva arbetsdagar med många idéer i huvudet. Lägg till det även en satsning inför ett antal olika lopp, aktiva familjedagar, vardagslivets olika prövningar mm.
Trött?
Yes! Idag var första träningspasset på länge då jag verkligen kunde trycka på och köra hårt, utan smärta i foten. Jag känner att jag har använt den, men det är en skön trötthetskänsla istället för smärta. Underbart!! Och apropå trötthet; jag har i några dagar känt mig mycket tröttare än vanligt. I hela kroppen och knoppen. Seg och orkeslös. Men efter detta tuffare pass finns en ny, bättre och behagligare trötthetskänsla.
Med eller utan marginaler?
Den här veckan har jag lyckats boka riktigt tight i kalendern. Det är en salig röra av jobbrelaterade och privata grejer. Mycket som är roligt och som ger energi, medan somligt är tuffare och mer utmanande. Veckan är i princip utan marginaler. Inte bra!
Laddade batterier
Lediga dagar är tänkta att ge möjlighet till återhämtning och vila. Det är meningen att vi ska kunna ladda batterierna igen och bli redo för lite mer arbete och ansträngning. Men det är inte alltid givet att lyckas med det. Ibland kan en nästan känna sig tröttare efter ledigheten än innan. Mitt arbete innehåller få fysiska moment, och är till 100% ett inomhus jobb. Därför blir jag extra nöjd när jag kan vara i rörelse och dessutom utomhus på mina ledig dagar. Den här helgen blev riktigt bra och jag är redo för en arbetsvecka igen.
Att ta omtag
Och med en SUCK konstaterar jag att jag får hålla mig lugn ett tag till…
För någon månad sedan fick jag veta att jag led av platar facsiit, en skada tillföljd av överbelastning i senan som går längs med undersidan av foten. Som så många andra överbelastningsskador så kom den smygande och med facit i hand hade jag kunnat lyssna lite bättre på kroppen och kanske avstyrt en längre skadeperiod. Kanske, kanske hade någon veckas alternativ träning varit smart…
Vår matfilosofi
Vi har en tanke i min familj att vi ska äta bra mat. Bra mat som är nyttig och god. Mat som är vällagad och som ger energi och lust! Dessutom behöver den vara funktionell i vardagen för en familj med små barn och aktivt liv. En tanke är en tanke och verkligheten ibland något annat. Känns det igen? För visst är det svårt ibland att leva upp till den där tanken? Och vad ÄR egentligen ”bra” mat? Ja, det beror på vem du frågar. Det finns många olika skolor och tolkningar där. Jag är ingen kost- eller näringsexpert. Men, vi har vår filosofi… och den är enkel.
De små, enkla sakerna i världen
Jag sitter här söndag den 9 april. En vanlig söndag i mitt liv. Ingen särskilt är planerat, inget särskilt har hänt. Frukosten var den gamla vanliga, kaffet likaså. Som vanligt är det lite småstökigt hemma och det ligger oavslutade projekt här och där. Inte ens vädret är särskilt märkvärdigt idag.